.... Mållös

Hur kan människor vara så fruktansvärda.
Idag kom en ja minst sagt missnöjd kund in på jobbet. Hon skrek, förlöjligade, hotade, sa fula ord, var oerhört på krigsstigen. 
Det är ju inte mig personligen hon är arg på... Eller hon var nog det... Fast som receptionist möjligtvis. Efter hon gått och de medlemmar som bevittnat cirkusen tränat klart kom de o sa till mig hoppas verkligen inte du tog åt dig av det där. En annan sa ja jag hade nästan lust o gå fram och säga till henne men hallå nu får du lägga ner, hur gammal är du... 

Och ändå fast jag inte ska, behöver eller vill ta åt mig.... Så är jag ändå gråtfärdig. Känner mig i skrivande stund distanserad som i en bubbla.. Klart jag kanske inte tar åt mig, men det påverkar mig. 

Kvinnan är altså född 56... Det får vi väl ändå klassa som vuxen..

Efter jag skrivit ovanstående bestämde jag mig för att nä jag kan inte bara gå hem nu. Så på två minuter bytte jag om och hängde med på Linns funktionella träning. Och nu när jag läser ovanstående känns det avdramatiserat och bortblåst. 

Träning träning träning, jag tjatar, men du mår fan inte sämre av det!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0