Tänk så snabbt allting kan gå.. Från en brottningsmatch, där båda skrattar, är lite småtaskiga mot varandra och orkar massor. Till att må fruktansvärt dåligt, vara rädd, i chock och börja försvinna. När detta inträffar kvittar det att du inte skrapat vattnet i duschen, diskat efter dig eller bäddat sängen. Då är man så glad att bara vara vid dig och din sida. Att se någon man är så mån om må dåligt är riktigt fruktansvärt jobbigt. Och ännu värre är känslan av hjälplöshet. Denna helg har vart ett virrvarr utav känslor! <3