<3

Tjat tjat tjat, men jag kollade på so you think you can dance nyss..
Men iaf, Philip killen som åkte ut sa;
My father just passed away one and a half week ago, and I now he's up there in heaven smiling down at me.
Jag blir så rörd när ämnet bara näms. Inget kul att vara ledsen, men sorgen måste få ha sin plats. Ibland känner jag, och jag är antagligen likadan själv. Men när man är ledsen försöker man ju trösta personen, man vill inte att hon / han ska gråta och vara ledsen. Men ibland känner jag att man aldrig får vara ledsen eller gråta ut, utan man går runt och försöker hålla upp en fasad, att inte bryta ihop och bara få stortjuta. Man hindrar sorgen från att läka på nått sätt. Men självklart måste det vara å en balanserad nivå så man inte fastnar i ett mörker av sorg och depression. Utan att också kunna glädjas åt de små sakerna i livet man verkligen lär sig att uppskatta efter omtumlande händelser på vägen i livet.

Jag vet åtminstone att jag har två fantastiska människor/änglar som vakar över mig. Och även dom ler ner mot mig och mina nära!

<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0